"sorry mum..."

3/2 skrev jag del tre
i en av mina textsamlingar.
(som han inte vet existerar)

den delen handlade om
hur en vardagshjälte
smekte mig med ögonen.



"...sen kan jag inte koncentrera mig på mina uppgifter
utan känner hans hårstrån under naveln istället för tangenter
och jag ser ett par blå ögon vädja efter mer än bara snabba kramar.."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0