text.

jag saknar dig, jag också.
men på riktigt. jättemycket.

och det kommer nog inte som en chock.

det är lite
"aj, vad ont det gör när dina blå ögon är riktade mot mig
men du är så förbannat vacker att jag inte kan slita blicken"

x

hatar att det ska göra så ont i magen.
att dagen kan kännas så overkligt lång.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0