flashbacks.

vissa personer slutar man aldrig bli rädd för,
man blir pånytt en skakig tolvåring med örat mot golvet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0