love.



idag blev jag jättejätteglad och chockad när pappa och rasmus kom in på kontoret.
de var i stan och kom bara förbi för att säga hej. en halvtimme efter de farit kom rasmus
tillbaka med M8 muttrar och brickor som de köpt så att jag ska kunna skruva fast sängbenen.

VILKA KILLAR! 
de är så fina och jag kan verkligen inte sluta le.
glad att jag har människor i mitt liv som gör mig såhär lycklig, bara genom att existera.

jobbigt med att de kom var dock att jag (som varit ute så ofta jag kunnat) är KRITVIT bredvid dem.
jag tycker själv att jag är ganska brun. iallafall lite. till och med om benen. men tydligen hade jag fel.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0