lost friendship.

jag har tappat min bästa vän.
egentligen är jag kanske ledsen men jag känner mig bara arg.
på henne. som lät det bli så här, som lät någonting komma mellan.
som lyssnade på idiotiska ord. - som valde bort sin äldsta vänskap.

försökte ta upp det med henne.
hon tyckte att allt var som förut.
jag blev ännu mer arg när hon spelade dum.
förut pratade vi varje dag, visste allt om varandra, skrattade alltid.
nu minns jag inte ens senast jag hörde hennes röst, känner henne inte längre
och när vi träffas känns det stelt och vi pratar lite om gardiner och hushållssysslor.
kanske skrattar vi till men det är mest i desperation. som att vi söker efter vänskapen.

det är över. den finns inte kvar. jag vet ingenting om henne, hon vet ingenting om mig.
jag skulle inte ringa henne vad som än hände. hon är inte längre någon jag vill dela saker med.
har jag en ledig kväll skulle jag inte vilja spendera den med henne. det är för stelt och ansträngt.

det är trist. för hon var min bästa vän. vi förstod varandra så bra.
det är lite sorgligt att man kan tappa sånt, så snabbt. men sånt är livet.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0